Det finns bättre alternativ som skapar långsiktigt hållbara trafiklösningar. Välj dem istället!
Det finns bättre vägar att gå
Vilken stad vill vi ha? Alternativen finns!
Dags att rädda Stockholm. Att satsa på kollektivtrafik är nödvändigt för stadsmiljön, klimatet och naturresurserna. För alla invånare i Stockholmsregionen är en väl fungerande kollektivtrafik en förutsättning för ett rimligt vardagsliv nu, och för att vi inte ska sabba framtiden för våra barn och barnbarn. Detta är tyvärr ett troligt scenario om vi inte lyckas med att få ned koldoxidutsläppen från trafiken, som i Stockholms län utgör cirka hälften av de samlade utsläppen. Om klimatmålen ska nås, måste antalet bilar halveras, och resterande bilar i sin tur halvera sina utsläpp.
Historisk vändning av Trafikverket
Trafikverket har på denna punkt gjort en helomvändning. Nu anser man att transportsektorn måste bidra till det nationella klimatmålet, på grund av sin storlek, och det faktum att utsläppen av klimatgaser inte minskar i tillräcklig takt. Trafiken behöver minska, vi måste satsa mer på att åka kollektivt, gå och cykla. En del av godstransporterna med bil måste flyttas över till tåg och fartyg. Enligt Trafikverket blir det bra för vår hälsa, ökar tillgängligheten, ger mindre buller, bättre luftkvalitet och ökar trafiksäkerheten (Källa: Trafikslagsövergripande planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan, Trafikverket, publikation 2010:095).
Läs mer hos Trafikverket.
Kollektivtrafiken
Kollektivtrafik har otroligt mycket större kapacitet än bilen att forsla invånarna i en utbredd storstadsregion. En buss kan ta 75 passagerare. Ett fullsatt tunnelbanetåg tar cirka 1 200 personer. Ett pendeltågsspår motsvarar 16 bilfiler i kapacitet att transportera människor per tidsenhet. Ett fullsatt pendeltåg motsvarar 18 km bilkö.
Vi behöver bygga ny spårburen trafik och införa tätare turer på befintliga T-banor, pendeltåg, tvärbanan och bussar. Fler dubbelspår i befintligt spårnät behövs också. Stockholm har även stora möjligheter att utnyttja vattenvägar mycket mer än idag.
Så här mycket kollektivtrafik kan vi få för Förbifartens 28 miljarder
Det finns angelägna kollektivtrafikprojekt som är planerade men är ofinansierade helt eller delvis, och därför ligger långt fram i tiden. Vi anser att istället för motorvägen Förbifart Stockholm ska pengarna styras över till dessa projekt.
Tvärspårväg Syd, fortsatt utbyggnad, ca 5 mrd.
Spårlösning till Nacka/Värmdö, 8 mrd
Tunnelbana/spårväg Akalla-Barkarb, 1,7 mrd
Tunnelbana Odenplan-Karolinska, full kostnad ej beräknad
Spårförbindelse Karolinska – Solna, full kostnad ej beräknad
Tvärbana Solna-Universitetet, 3,3 mrd
Spårväg längs 4:ans sträckning, 2,2 mrd
Upprustad Roslagsbana/Roslagspilen, t-bana eller pendeltåg, upp till 9 mrd
Ökad turtäthet i pendeltågstrafiken, 100 mkr per tåg
Flera nya snabb- och direktbussar, ca 1 mil kr per år och ny busslinje
Vi vill också ha en bekvämare, säkrare och flexiblare kollektivtrafik
Många städer har olika exempel på modernare system än i Stockholm, t ex Köpenhamn, Paris, Amsterdam. Automatstyrda och förarlösa tåg med personal på station och plattform istället för i förarhytten ökar säkerheten och turtätheten. Skyddande glasväggar på perronger ökar säkerheten på proppfulla perronger (tänk T- centralen i rusningstid). Ökad turtäthet och modernare och bekvämare vagnar minskar stressen hos alla som reser i regionen. Smidigare och billigare för resenärerna blir det med låg enhetstaxa och möjlighet att stämpla biljetterna själv (ex Göteborgs spårvagnar). Biljettkontroll ombord på tåg/buss ger snabbare och flexiblare insläpp. Då går det går till och med att ta bort spärrarna i tunnelbanan istället för att bygga in den bakom höga plexiglasmurar (exempel Köpenhamn, Berlin, Bryssel).
Trängselskatten – bra system men lurade väljare
Trängselskatten för bilar i Stockholms innerstad, som efter en försöksperiod infördes permanent i augusti 2007, har minskat trafikmängden med 18 procent. Systemet kan förbättras och utökas genom fler betalstationer och smartare placering av dessa, till exempel innanför tullarna och på Essingeleden. För att förhindra köer behöver avgiftsnivåerna justeras löpande.
Trängselskatt planeras införas i även i Göteborg den 1 januari 2013. Syftet är enligt Transportstyrelsen ”att förbättra framkomligheten och miljön i Göteborg, men även att bidra till finansieringen av investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg”. Att pengarna från trängselskatten skulle gå till investeringar i kollektivtrafik var ett löfte även till stockholmarna i folkomröstning 2006. Men där blev väljarna grundlurade – intäkterna från trängelskatten i Stockholm ska nu styras om till att finansiera större delen av Förbifart Stockholm! Och hur – jo genom att fram till år 2050 betala räntor och amorteringar på lånen som måste tas för att finansiera bygget. De planerade intäkterna från trängselskatten bygger också på att trafiken ökar med 80% till år 2050.
Länk: http://www.transportstyrelsen.se/sv/Vag/Trangselskatt/
Länk till Naturskyddsföreningens Rapport om Stockholmstrafiken 2010-03-30
http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/press/rapport-stockholmstrafiken.pdf
Cykelbanor
Omkring 150 000 personer cyklar dagligen i Stockholm och antalet ökar stadigt. Det finns många halvfärdiga cykelbanor som behöver färdigställas. Nya cykelbanor behövs så att det blir säkert att cykla i Stockholm. De befintliga är för få och för trånga och därmed farliga. Ger vi mer av gatutrymme åt cyklisterna, tex från parkeringsplatser för bilar på huvudgator, får vi plats för den ständigt ökande skaran cyklister. Över 40 procent av bilresorna i Stockholms län är kortare än 5 km, vilket är ett idealiskt cykelavstånd. Arbetspendling på cykel kan också ske på längre avstånd – 20 till 25 km i vardera riktningen. Men det förutsätter att kommunerna runt Stockholm samarbetar om att anordna regionala cykelstråk med god framkomlighet och bra underhåll. Även där är andra storstäder före oss – Köpenhamn håller på med sina Supercykelstier, och London planerar 12 Cycle Superhighways, varav två är klara. Och för att kunna kombinera kollektivtrafik med cykling måste vi få ökade möjligheter att ta med cykeln på pendeltåg och tunnelbana.
Dags att rädda Stockholm. Att satsa på kollektivtrafik är nödvändigt för stadsmiljön, klimatet och naturresurserna. För alla invånare i Stockholmsregionen är en väl fungerande kollektivtrafik en förutsättning för ett rimligt vardagsliv nu, och för att vi inte ska sabba framtiden för våra barn och barnbarn. Detta är tyvärr ett troligt scenario om vi inte lyckas med att få ned koldoxidutsläppen från trafiken, som i Stockholms län utgör cirka hälften av de samlade utsläppen. Om klimatmålen ska nås, måste antalet bilar halveras, och resterande bilar i sin tur halvera sina utsläpp.