Förbifart Stockholm är en 21 km lång sexfilig motorled med planerad byggstart 2012.Förbifart Stockholm är en sexfilig motorled som planeras att gå från E4/E20 vid Kungens Kurva i söder, under Ekerö och vidare mot Häggvik i norr. Trafikverket har som målsättning att påbörja bygget år 2012 och leden kan vara klar tidigast åtta år efter byggstart, det vill säga år 2020.
Motorleden är tänkt att bli 21 km lång varav 17 km kommer att gå i tunnel under bland annat Grimsta naturreservat. Naturvårdsverket har bedömt att Förbifart Stockholm strider mot miljöbalken och därför inte bör byggas. Den 3 september 2009 beslutade regeringen att tillåta byggandet av Förbifart Stockholm enligt Trafikverkets förslag.
Stockholms biltrafikplanering från 1960 till idag
På 1960-talet gjordes storstilade planer upp för Stockholms biltrafik. Stockholm skulle bli en bilstad. Planerarna hade varit i USA på 1950-talet och kom hem övertygade att bilstadsvisionen var det enda rätta. Trafikledsplan 60 utarbetades med motorleder kring och igenom staden. Stadsbyggnadsdirektören Göran Sidenblad sade: ”Det är fåfängt att motarbeta att trafiklederna kommer till”.
Trafikledsplan 60
I Trafikledsplan 60 fanns i stort sett alla de leder som nu genomförts och även de som fortfarande diskuteras. Där fanns även ett embryo (Ekeröleden) till det som idag kallas Förbifart Stockholm. Men 70 procent av alla trafikleder som föreslogs i Trafikledsplan 60 och dess efterföljare under 1960-talet har aldrig genomförts.
En del av de leder som föreslogs verkar idag skrattretande absurda: Tantoleden, Tunnelgatsleden, Rådmansleden, Serafimerleden, Skeppsbroleden med nya broar över Saltsjön och Nybroviken, Hornsgatans breddning, motorvägen genom Ulriksdals slottspark och så vidare. Många gator skulle också omvandlas till trafikleder: Karlbergsvägen, Valhallavägen (nedsänkt trafik i mittremsan), Hägerstenvägen, Skeppsbron och många flera. Flera av dessa gator är nu istället stängda för genomfartstrafik.
Orsaken till att dessa och andra trafikledsförslag stoppades var de starka opinioner som väcktes mot motorleder och deras miljökonsekvenser och mot rivningar av hela stadsområden. Bidragande orsaker var också en sjunkande befolkning 1972–1975, oljekris 1973 och lågkonjunktur 1973–1982.
Projekten dog, men utan att idén om en bilstad kom upp till diskussion.
Dennispaketet 1992
1992 dyker en del av de gamla projekten upp igen i Dennispaketet. Men redan 1996 föll paketet. De viktigaste biltrafikleder i paketet var:
- Yttre Tvärleden. Den föll på grund av starka motopinioner,
- Österleden: Lades i malpåse,
- Södra länken: Lades i malpåse, men återkom några år senare och är genomförd
- Norra länken: Också lagd i malpåse, men återuppstånden och är snart genomförd.
Yttre Tvärleden, som dessförinnan har haft flera namn: Kungshattsleden, Västerleden hejdades av en folkomröstning i Ekerö, ARG – Arbetsgruppen Rädda Grimstaskogen, Aktionsgruppen ”Ur tid är leden” och kanske av en ekonomisk recession.
Stockholmsöverenskommelsen 2007
15 år senare 2007, är det dags igen. Då kommer Stockholmsöverenskommelsen. Den innebär bland annat att Yttre Tvärleden läggs i tunnel och döps om till Förbifart Stockholm. Stockholmsöverenskommelsen innehåller också många motorvägsutvidgningar.
Utgångspunkter för överenskommelsen är bland annat:
- Biltrafiken i regionen ökar med 80 procent till 2030. Prognoserna bygger på ökade inkomster och oförändrat kostnader per bilkilometer.
- Biltrafikökningen blir tre gånger större än befolkningsökningen.
- Biltrafiken över tullarna förutsätts i kalkyler öka med 22%
- Kollektivtrafikens andel av trafiken minskar.
- Förbifarten ska ”utveckla förutsättningar för kompletterande bebyggelse”